
|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|

|
Här hittare du senaste nytt från Ekostaden Malmö. Tipsa oss gärna om nyheter, eller anmäl dig till nyhetsbrevet om du vill hålla dig själv uppdaterad.

|

|

|

|

|

|

|

|
|

|


|
|
Sök nyheter




|

|

|
|

|
|
2005-08-01
|

|
Hus utan särskild värmekälla väcker större intresse i takt med att
olje- och elpriserna stiger. Fast tekniken att bygga energieffektivt är närmare 50 år gammal. Redan i slutet av sextiotalet började Bo Adamson och Arne Elmroth arbeta med energieffektiva hus, dvs hus som kräver mycket litet energi för uppvärmning. Dessa pionjärer är båda Malmöbor.
Grön Stad har mött dem för ett samtal om energieffektivt byggande.
Båda är pensionerade professorer från Lunds tekniska högskola – Bo Adamson undervisade blivande arkitekter och Arne Elmroth väg- och vattenbyggare. Arne Elmroth har relativt nyligen förtjänat titeln emeritus och är i högsta grad aktiv, både på svensk och europeisk nivå. Bo Adamson är en generation äldre och har lämnat sitt eget energieffektiva hus i Sibbarp för en nybyggd lägenhet i Bunkeflostrand.
Bygger mer effektivt
Båda har noterat att det på senare år har blivit ett större intresse för att bygga framför allt småhus som kräver mycket lite energi för uppvärmning.
– Man talar om passiva hus, som kan klara sig i stort sett utan någon värmekälla alls. I stället för att spendera pengar på dyra värmesystem satsar man på själva byggnaden: bättre isolering i golv, tak och väggar, bättre fönster, bättre ventilation och mycket god lufttäthet, säger Arne Elmroth,
Under 1960-talets början flödade oljan och den kostade inte mycket mer än en hundralapp kubikmetern. När man inte behövde bekymra sig om oljeförbrukningen var isolering inget prioriterat område.
Först med elvärme
Bo Adamson arbetade vid samma tid som konsult och hade fått den besynnerliga idén att använda el för att värma upp villor. Man sa att ”el, det var alldeles för dyrt, det går aldrig”. Och då tänkte han att om man plockar ut allt som har med uppvärmning att göra: radiatorer, rörledningar, oljepannor, skorsten – och i stället lägger pengarna på att värmeisolera huset och installera treglasfönster – då kanske det inte gick åt så mycket el och då skulle det kanske löna sig med ett billigt elvärmesystem.
– Och det visade sig att det stämde, säger Bo Adamson som ritade ett större villaområde i Skellefteå, som blev det första att värmas upp med el.
Det var nog först då som elproducenterna insåg att här har vi en avsättning för el.
När LTH startade 1964 började Bo Adamson på den nya institutionen. Där forskade han vidare kring energieffektiva hus. När oljekrisen kom 1973 låg Sverige väl framme, enligt Arne Elmroth.
– Vi hade många eluppvärmda hus som hade tolv centimeters isolering i ytterväggarna och 15–20 cm i tak, vilket ansågs mycket. Tidigare hade man haft 7–8 centimeter i väggarna. Och vi hade börjat med treglasfönster vilket var unikt i världen.
De båda professorerna vittnar om att sjuttiotalet var ett uppvaknande. Plötsligt insåg alla att energi måste hushållas med.
– Hittills har ingen någonsin klagat över att de har skaffat för tjock isolering, säger Arne Elmroth.
Idéerna spreds till Tyskland
Kraftigast genomslag för riktigt energieffektivt byggande har skett i Tyskland. Sedan doktor Wolfgang Feist skapade Passiv Haus Institut i Darmstadt har tusentals passiva hus byggts i Tyskland. De är så energieffektiva att de bara behöver ett minimalt tillskott av värme – mindre än 15 kWh /m2/år. Inspirationen fick Feist från Bo Adamson.
– Feist jobbade hos mig i ett halvår i Lund och han blev mycket intresserad av vårt projekt i Peking. Där hade jag arbetat med att att helt plocka ut värmesystemet och istället täta husen, ha värmeväxling på ventilationsluften och bra isolering och mycket bra fönster.
– Det fungerade, men temperaturen inomhus gick ned till 16–17 grader ibland, så kineserna ville komplettera detta med en enkel värmekälla. Feist blev inspirerad till att skapa något liknande i Tyskland.
Arne Elmroth säger att beräkningar som NCC Teknik har gjort visar att det inte är dyrare att bygga en energieffektiv villa – om man slår ut kostnaden på längre sikt. Vilket man dessvärre sällan gör. Arne Elmroth ingick i Boverkets expertgrupp för energi i arbetet med nya byggregler. Boverket visade tydlig ovilja mot att skärpa energinormerna och expertgruppen har upplösts.
– Jag kan inte se någon anledning till att byggreglerna idag ska ligga kvar på 1978 års energianvändningsnivå när det gäller byggande. Tyvärr verkar det som om man på Boverket är livrädda för ändrade byggregler ska medföra en högre initialkostnad – allt ska ju handla om att bygga billigt.
– Det gör att jag är pessimistisk inför framtiden. Vi har så goda kunskaper att all nyproduktion av hus kan och borde göras mycket energieffektiv.
Kortsiktigt ekonomiskt tänkande är inte det enda hindret. Arne Elmroth nämner också konservatismen i byggbranschen – det tar tid att lära sig och anamma nya byggnadssätt.
”Det goda samtalet” leder framåt
Både Arne Elmroth och Bo Adamson tycker att Malmö ligger långt fram inom byggområdet. De ser ”Det goda samtalet” där byggherrar och kommunen gemensamt diskuterar fram en detaljplan och vilka kvaliteter husen ska ha, som en intressant väg att gå.
– Men när det kommer till genomförande skulle kommunen kunna göra betydligt mera. Tänk om MKB hade valt att profilera sig som ett bostadsbolag som satsade på energieffektiva bostäder. Det skulle verkligen föra utvecklingen framåt och samtidigt ge MKB och Malmö status som ledande inom området, säger Bo Adamson.
Citat
”När det gäller Bo01 är avtalet mellan kommunen och byggherrarna fullkomligt lysande så som det uttrycks i gällande kvalitetsplan, men sedan visade den sig vara tandlös. Man har hoppats på den goda viljan, att alla lever upp till vad man skriver under. Man har inte preciserat vilka konsekvenser det ska få att bryta mot kvalitetsplanen.
Arne Elmroth
”Man blir nästan rädd när man ser en del hus på Bo01. Så stora glasytor. Man bara undrar: hur tänker man? Ett glasparti släpper ut mycket värme under vintern och släpper in mycket värme under sommaren. Det gäller att vara måttfull och klok.
Bo Adamson
”Ambitionerna med Bo01 var föredömliga, utfallet är uruselt på många håll. Det är en katastrof i vissa fall.
Vissa hus är avsevärt sämre än femtiotalsbeståndet.
Man fokuserade mycket på att det skulle vara välkända arkitekter som fick rita husen. Och tyvärr är det ett antal år sedan Bo Adamson slutade att undervisa dem. Det syns att de inte har tillräcklig kunskap om vad som händer om man exempelvis använder sig av stora glasytor.
Arne Elmroth
”Vi har höjt inomhustemperaturen mycket. Ju högre temperatur man har, desto starkare blir upplevelsen av att luften är dålig och instängd. Kan vi bara få ned temperaturerna till 21 grader i flerbostadshus, så tror jag mycket vore vunnet när det gäller inomhusklimat. Luften skulle kännas friskare
Bo Adamson
”Vi har höjt inomhustemperaturen mycket. Ju högre temperatur man har, desto starkare blir upplevelsen av att luften är dålig och instängd. Kan vi bara få ned temperaturerna till 21 grader i flerbostadshus, så tror jag mycket vore vunnet när det gäller inomhusklimat. Luften skulle kännas friskare
Bo Adamson
Denna artikel publicerades i Grön stad nr 2 2005.
Ladda hem Grön stad här »
|
Skriv ut nyhet »
|
Av: Mikael Ringman
|
|
|
|
|
|
|
|
|


|